Yoga girl, eller Rachel Bråthén som är hennes riktiga namn, meddelade i mitten på juni sina två miljoner följare på Instagram att hennes andra barn kommit till världen. På en av bilderna ligger sonen vid hennes bröst. I en skål intill henne ligger moderkakan, och navelsträngen är fortfarande inte klippt. Hon berättar:
”Jag vrålade ut denna 4,6 kilos-pojke till världen i går morse efter elva timmars helt ostörd förlossning. Att föra honom till jorden var det svåraste, mest otroliga, stärkande, primala, befriande jag någonsin gjort i hela mitt liv. Jag kan inte sätta ord på det än, men han föddes i vatten omgiven av levande ljus, hade navelsträngen lindad runt halsen och kroppen och välkomnades i närvaro av endast familj. Han är en trippel tvilling(!), 4,6 kilo, 52 cm och helt perfekt. Vår lilla sol. Vi är officiellt en familj på fyra! Jag känner mig så stolt. Så glad. Så stark.”
Ett par veckor senare går debatten hög om hemmafödslar i svenska medier och i kommentarsfält på sociala medier. Att Yoga girl har valt en vild graviditet, alltså avstått mödravård, och en ”freebirth”, en oassisterad förlossning, har rört upp mångas känslor. När vi nu når Rachel Bråthén har lille Finn hunnit bli sju veckor gammal och båda hon och sonen mår väldigt bra, berättar hon.
– Lilla Finn är en dröm och livet som tvåbarnsmamma är ungefär som jag förväntat mig. Överväldigande och underbart på samma gång.
”Jag känner mig så stolt. Så glad. Så stark” skrev nyblivna tvåbarnsmamman på Instagram efter förlossningen. Foto: Privat/Instagram
RACHEL BRÅTHÉN
Ålder: 34.
Familj: Maken Dennis Schoneveld och dottern Lea Luna och sonen Finneas Sol
Gör: Influencer och entreprenör, driver yogaplattformen yogagirl.com
Bor: En timme från Stockholm.
Instagram: @yoga_girl
Blev förlossningen som du tänkt dig?
– Jag tror ingen förlossning någonsin blir som man tänkt sig eftersom det är så mycket som är oförutsägbart. Mysteriet är en del av det som är så transformerande när det kommer till att föda barn! De förväntningar jag hade var att jag skulle föda hemma, med bara familjen närvarande. Och så blev det. Jag hade någon idé innan om att jag ville vara i kontakt med naturen, att jag kanske skulle vara barfota utomhus, i alla fall i det tidiga skedet… Så blev det inte.
– Det satte i gång ordentligt ungefär vid 11 på kvällen och jag var i vårt sovrum eller i badrummet hela tiden. Men jag kände en enorm kontakt med naturen ändå, fast på ett annat sätt, berättar Rachel.
Vad överraskade mest?
– Hur ensam jag ville vara. Under största delen av förlossningen var jag helt själv, i stillhet och tystnad. Jag hade föreställt mig att jag skulle vilja ha min man och dotter där nästan hela tiden; att jag skulle behöva fysisk närvaro… Men jag kände ett enormt behov av att vara själv. Jag väckte inte min man förrän jag blev väldigt törstig och behövde vatten, men då hade det dragit i gång så starkt att jag inte kunde kommunicera eller prata längre. Han tyckte allt gick väldigt snabbt, delvis för att jag tillbringade nästan hela natten ensam i tystnad.
Nyfödda Finneas Sol Bear Schoneveld. Foto: Privat/Instagram
Hur skilde sig denna förlossning mot din förra?
– Som natt och dag. Under min första förlossning kände jag en enorm maktlöshet. Jag blev tillsagd om och om igen under de sista veckornaatt jag var för långt gången, att bebis var för stor, att det inte var tryggt för mig att föda hemma… I vecka 41 frågade en läkare mig ”om jag ville att min bebis skulle leva eller dö” när jag ifrågasatte varför de prompt ville att förlossningen skulle starta med medicinsk induktion. Vilket var det sista jag ville. Under denna förlossning kände jag en enorm tillit och styrka. Det fanns inte en enda sekund då jag kände att jag inte hade kontroll, eller då jag blev rädd, eller kände oro. Att vara helt ostörd och låta kroppen göra det kroppen ska var det bästa beslu*tet jag någonsin fattat.
Jag hade hela hans huvud och ansikte i handen och kunde känna hur resten av hans kropp vred sig och rörde sig inom mig.
Du berättar i din podd om förlossningen, och hur du känner sonens ansikte i din hand precis innan han föds. Hann du tänka något precis då? Vad i så fall?
– Ja! Det var helt otroligt. Allt stannade upp. Tiden stod still och jag kände ingen smärta överhuvudtaget längre. Jag hade hela hans huvud och ansikte i handen och kunde känna hur resten av hans kropp vred sig och rörde sig inom mig. Det var lite av en psykedelisk upplevelse, men jag var närvarande nog i vanliga världen att jag hann uppfatta att Lea hade klivit ut ur badrummet så jag ropade ”Lea! Hans huvud har kommit ut, skynda dig!” Vilket känns så kul i efterhand – som mamma har vi koll på våra barn in i det sista, skrattar Rachel.
– Det var viktigt för mig att hon var med och inte missade den stora stunden. Hon kom springande och hann precis i tid!
Yoga girl tillsammans med barnen Lea och nyfödda Finn. Foto: Privat / Instagram
Vad tycker Lea om lillebror? Hur blev deras första möte?
– Hon är helt förälskad. Det är sex år mellan dom och hon tar rollen som storasyster på största allvar. Hon vill hjälpa till med allt, och vill helst krama och pussa på honom dygnet runt. Det är så fint att se! Lea var med under förlossningen så deras första möte var detsamma som mitt första möte med Finn; i vårt badrum här hemma. Det var så stort, så stort. Jag har fortfarande svårt att hitta ord. Lea lutade sig in i poolen och höll mig i handen till och från under se sista timmarna, hon var verkligen närvarande.
Beskriv första tiden med Finn, för visst är det Finn han ska heta?
– Finneas Sol Bear Schoneveld! De första dagarna var väldigt lugna och intima. Vi väntade med att klippa navelsträngen och valde att bränna den i en ceremoni i stället för att klippa med sax, ungefär tre timmar efter. Jag hade bestämt mig sedan innan för att verkligen ta det lugnt efter förlossningen så vi stannade hemma i sängen de första två veckorna. Rekommenderar detta starkt! Vi tog knappt emot besök och njöt bara av att lära känna varandra och vila efter vårt stora möte.
Yoga girl tror inte att någon skulle välja att föda oassisterat bara för att de hört hennes förlossningsberättelse. Foto: Privat/Instagram
Yoga girl: ”Hemmafödslar är ett väldigt känsligt ämne”
Tillbaka till debatten om hemmafödslar. Att Rachel ”Yoga girl” valt bort mödravård och fött oassisterat har fortsatt väcka starka känslor. På kultur- och ledarsidor samt i poddar har debatten rasat under sommaren. Hemmafödslar visar en farlig normförskjutning, och egentligen handlar det om stora risktaganden med sitt eget och sitt barns liv, menade till exempel Stina Pettersson på Expressen Kultur. På DN Kultur frågar sig Sandra Stiskalo: ”Hur vågar man som gravid avstå vård?”.
När mama i december intervjuade Yoga girl om graviditeten, och hon berättade att hon ville föda hemma på egen hand, kommenterade Eva Nordlund, ordförande för Svenska barnmorskeförbundet, så här:
– Jag rekommenderar så klart att det ska finnas en utbildad barnmorska i närheten. Barnmorskan behöver inte ens befinna sig i samma rum under förlossningen om man inte vill, men kan hjälpa till om det behövs.
På Expressen Debatt ryckte Eva Nordlund och barnmorskeförbundet under sommaren också ut till försvar för hemmafödslar, och förklarade att det kan vara säkert att föda barn hemma – om professionella barnmorskor är delaktiga. ”slu*ta romantisera hemförlossningar”, svarade då Expressen Ledare.
Men för Rachel Bråthen var en planerad hemförlossning det tryggaste valet, förklarar hon.
Du har tagits upp som exempel i debatten som gått hög om hemmafödslar, vad tänker du om det?
– Jag förstår att det självklart är ett väldigt känsligt ämne, just för att det nog inte finns en mer sårbar stund i livet än när vi föder barn och tiden kring det. Sedan vi är barn får vi höra hur farligt och riskfyllt det är att föda barn. Sällan får vi höra positiva förlossningsberättelser eller att kroppen är gjord för att föda barn. Många upplever en enorm rädsla och normen är ju tyvärr att sjukvården ingriper i både graviditet och under normala förlossningsförlopp, vilket enligt min åsikt kan leda till att saker ”inte går som de ska”, säger Rachel. Hon fortsätter:
– För mig är en hemförlossning den absolut tryggaste förutsättningen för att allt ska gå bra, då det fysiologiska födandet kräver att vi känner en stark känsla av trygghet och att vi upplever så få störningsmoment som möjligt, vilket är väldigt svårt att skapa i en sjukhusmiljö. Det viktiga är att kvinnor får valmöjligheter, och blir ordentligt informerade kring riskerna av de vanligaste ingreppen som sker under så många förlossningar, vilket jag inte tycker sker i dag.
Jag tror inte att någon skulle välja att föda oassisterat endast av att ha hört min berättelse, nej.
Vissa kritiker menar att det är farligt, att du inspirerar andra att föda oassisterat hemma. Vad tänker du om du? Vill du det?
– Jag tror inte att någon skulle välja att föda oassisterat endast av att ha hört min berättelse, nej. Däremot hoppas jag kunna inspirera kvinnor till att göra sin egen research kring just hemförlossningar och förhoppningsvis bli mer informerade överlag. Jag tror att många känner en längtan efter att hitta tillbaka till sin intuition när det gäller graviditet och de val vi blir ställda inför när det gäller födandet. Intuitionen är där, vi måste bara hitta tillbaka till vår inre röst och med den, vår inre kraft. Som det är nu känner många att det knappt finns valmöjligheter alls, att vi bara ”måste” göra exakt det läkare/vården säger. Det stämmer inte. Men tyvärr presenteras hemförlossningar sällan som alternativ så vi måste söka oss till den information vi behöver på egen hand.
Yoga girl och sonen fem dagar efter förlossningen. Foto: Privat / Instagram
Hade du en plan för vad du skulle göra om något hade börjat gå eller gått fel?
– Det finns risker i allt. Det finns risk med att föda på sjukhus, risk med att föda hemma. För mig är det optimala, minst riskfyllda alternativet att stanna hemma där både min kropp och själ känner trygghet och kan slappna av. Jag tror riskerna ökar när vi börjar ingripa och det börjar ofta med ”små” saker som vi kanske inte ens ser som ingrepp. Hade något gått ”fel” - och med att gå ”fel” menar jag något av de få scenarion som bara kan lösas med kejsarsnitt, så hade vi självklart åkt in till sjukhuset! Det är det vården är till för, att finnas där när det verkligen behövs.
När du ser tillbaka på graviditeten, vad var det jobbigaste? Och vad var härligast?
– Den här graviditeten var tuffare än min första. Jag hade väldigt ont i mitt bäcken och fick svårt att gå de sista veckorna. Jag kunde inte röra mig så fritt. Det var absolut det jobbigaste! Det bästa var att spendera nästan hela graviditeten i naturen. Jag kände mig mer och mer fridfull för varje vecka som gick. I min första graviditet var det tvärtom! En vild graviditet och en freebirth var verkligen de bästa valen jag någonsin gjort.
Rachel betonar att freebirth inte är för alla, men att hon stöttar alla kvinnors frihet att välja exakt det som är bäst för var och en.
– Det viktiga är att vi alla får välja det som känns tryggast för oss, avslu*tar hon.
Yoga girl och barnen Lea och Finn. Foto: Privat / Instagram
HEMMAFÖDSEL
• Alla får föda hemma i Sverige om man vill. Det finns inte heller någon lag om att man måste ha en barnmorska som assisterar. Så länge barnet ligger inne i magen är hen inte en fysisk person, utan det är mamman som bestämmer över sin kropp.
• Barnmorskeförbundets ordförande, Eva Nordlund, rekommenderar att det alltid ska finns en utbildad barnmorska i närheten om man väljer hemfödsel.
LÄS MER: Yoga girl: ”Det känns väldigt viktigt att födseln får vara på mina egna villkor”
LÄS MER: Asabea Britton: ”Ingen åsikt om hur någon annan vill föda sitt barn”
LÄS MER: Det är ingen feministisk lösning att föda hemma
LÄS MER: Freebirthing – kvinnorna som föder på egen hand
